Det är vårt

Nu ÄNTLIGEN är det vårat. Fy vad underbart.

Idag skrevs alla papper på, betalningen klarades av och nyklarna lämnades över. Jag studsade fram när vi gick in på banken, men jag flög/studsade ännu mer när vi gick därifrån. Ja, man kan säga att jag stoltserade fram med mina mäktiga 161,5 cm som en stolt tupp.

När vi kom hem stod midi och mini och väntade med stor förväntan, "har du nycklarna mamma?" Jag höll upp dom och hurrropen var många och höga. Mini Me sa genast " åh mamma jag får hålla dom", så jag lät henne ta dom, genast lät det "åhhh ohhhh åhhh äntligen".

Så alla hoppade i jobbkläderna. Röjsåg, gräsklippare, stövlar, hammare och kofot packades. Sedan gick färden mot det "nya" huset.

Vi fick en ganska stor påse med nycklar så alla letade med stor förväntan efter rätt nyckel till köks ingången. Sedan kastade vi oss in i det rum som ska bli Mini Me´s, fram med kofot och hammare, slet bort den gamla plast mattan och DÄR, där var det, ett underbart, gråmålat gammalt trägolv, lyckan var fulländad.

Samma fanns på det blivande kontoret, och vem vet kanske finns det i "fin" hallen med.

Många besökare kom förbi bröder, syster, vänner och bekantar och förhoppningsvis ännu fler i helgen. Midi och Mini hade fullt upp med att guida alla runt och tala om vad som ska göras med alla rummen :)

Sedan blev det jobb på allvar, "gubben" började röja i trädgården, gräset är nog "bara" 1 meter högt. Kidsen tog på sig jobbet att slita bort den gamla plastmattan och masonitskivorna på kontoret.

Kontoret innan

Kontoret efter den gamla mattan och spikränsningen gjorts.

När dom var klara med det var dom ute och räfsade, vilka enormt duktiga små arbetsmyror, gud vad jag älskar er.

Lite högt gräs när vi började

4000 kvm2 Ta en stund att sätta tänderna i:)

Efter allt arbete åkte vi upp till min kära faster aster med familj. Där vi förmodligen pratade ihjäl dom om hur glada vi var för allt i/med huset.
Och ibland bara faller sig visa saker på plats när man minst anar det. Jag frågade faster om hon visste vad en sådan "snurra" man har i hörnskåp (nere oftast) heter. Man brukar ha grytor på dom. Har nämligen kommit på att jag ska ha en sådan i över hörnskåpet, med burkar och sådant, som ett snurrande skafferi. Och vad gör hon då, bara trolla fram en snurrande platta och säger "den behöver inte vi så ta den". Den första gåvan till vårat nya hem. Helt perfekt, och bara så där också:)

Mitt blivande skafferi:)

Jag har sprungit och fotat hela huset i varje vinkel och vrå, men bestämt mig för att lägga ut några bilder i taget så ni hänger med, tror det blir för rörigt annars.
Ska försöka rita upp en skiss på planlösningen också så man får ett hum om vart rummen ligger osv.

Som tur är kom min fotokunniga bror ut och lärde mig hur min kamera fungerar så här får ni 2 fina bilder från blommor som blommar i VÅR trädgård just nu.

Nä god natt nu ska jag drömma vackra drömmar om huset.
Kram E